Hjärtats anatomi – uppbyggnad, klaffar och blodets väg
Hjärtat är en muskulös pump som driver blodet runt i kroppen dygnet runt. Det är ungefär lika stort som en knuten hand, väger hos en vuxen omkring 250–350 gram och slår i vila cirka 60–100 gånger per minut – över 100 000 slag per dygn. Här går vi igenom hjärtats anatomi: var det sitter, hur det är uppbyggt, vilka klaffar det har och hur blodet och de elektriska signalerna tar sig genom hjärtat.
Var sitter hjärtat?
Hjärtat (latin cor) ligger mitt i bröstkorgen i ett utrymme som kallas mediastinum, mellan de två lungorna och bakom bröstbenet. Ungefär två tredjedelar av hjärtat ligger till vänster om kroppens mittlinje. Hjärtats bas, där de stora kärlen går in och ut, är riktad uppåt och bakåt. Spetsen (apex) pekar nedåt, framåt och åt vänster och ligger normalt i höjd med femte revbensmellanrummet.
Under hjärtat ligger diafragman, och runt om skyddas det av bröstkorgen. Mer om revben, bröstben och bröstkorgens skelett finns på Skelett.se.
Hjärtsäcken och hjärtväggen
Hjärtat är omslutet av hjärtsäcken (pericardium). Den yttre delen är en seg bindvävssäck som förankrar hjärtat och hindrar det från att överfyllas. Innanför finns en tunn hinna i två blad med en liten mängd vätska emellan, som gör att hjärtat kan röra sig nästan friktionsfritt när det slår.
Själva hjärtväggen har tre lager:
- Epikardiet – det yttersta lagret, som också är hjärtsäckens inre blad.
- Myokardiet – hjärtmuskeln, det tjockaste lagret. Hjärtmuskelvävnaden är en egen vävnadstyp som drar ihop sig rytmiskt utan viljans inverkan.
- Endokardiet – en tunn, slät hinna som klär hjärtats insida och klaffarna.
Väggen i vänster kammare är betydligt tjockare än i höger, ofta runt 1 cm jämfört med några millimeter. Det beror på att vänster kammare ska pumpa ut blod i hela kroppen, medan höger kammare bara pumpar till lungorna där trycket är lägre.
Hjärtats fyra rum
Hjärtat är delat i en höger och en vänster halva av en skiljevägg, septum. Varje halva har två rum: ett förmak överst och en kammare under. Förmaken tar emot blod och kamrarna pumpar ut det.
| Del | Latin | Tar emot blod från | Skickar blod till |
|---|---|---|---|
| Höger förmak | atrium dextrum | Övre och nedre hålvenen samt hjärtats egna vener | Höger kammare |
| Höger kammare | ventriculus dexter | Höger förmak | Lungartären (till lungorna) |
| Vänster förmak | atrium sinistrum | Lungvenerna (vanligen fyra) | Vänster kammare |
| Vänster kammare | ventriculus sinister | Vänster förmak | Aorta (till kroppen) |
Höger sida hanterar syrefattigt blod från kroppen, vänster sida syrerikt blod från lungorna. De två sidorna arbetar samtidigt: förmaken drar ihop sig först, och strax därefter kamrarna.
Hjärtats klaffar
Fyra klaffar ser till att blodet bara flödar åt ett håll. De öppnas och stängs passivt av tryckskillnader mellan rummen.
Segelklaffarna
Mellan förmak och kammare sitter segelklaffarna. På höger sida finns trikuspidalisklaffen med tre flikar och på vänster sida mitralisklaffen med två flikar. Flikarna är fästade med tunna senliknande trådar (chordae tendineae) i små muskelutskott i kammarväggen, papillarmusklerna. När kammaren drar ihop sig spänns trådarna och hindrar flikarna från att slå tillbaka in i förmaket.
Fickklaffarna
Där blodet lämnar kamrarna sitter fickklaffarna, som består av tre halvmåneformade fickor. Pulmonalisklaffen sitter i övergången till lungartären och aortaklaffen i övergången till aorta. När kammaren slappnar av fylls fickorna med blod och sluter tätt.
De två hjärtljud man hör med stetoskop uppstår när klaffarna stängs: det första ljudet när segelklaffarna stängs i början av kammarnas sammandragning, det andra när fickklaffarna stängs i slutet av den.
Blodets väg genom hjärtat
Blodet passerar hjärtat två gånger på ett varv runt kroppen – en gång genom höger sida på väg till lungorna och en gång genom vänster sida på väg ut i kroppen.
- Syrefattigt blod från kroppen kommer via övre och nedre hålvenen till höger förmak.
- Blodet passerar trikuspidalisklaffen till höger kammare.
- Höger kammare pumpar blodet genom pulmonalisklaffen ut i lungartären till lungorna, där det tar upp syre och lämnar koldioxid. Detta kallas lilla kretsloppet.
- Syrerikt blod återvänder via lungvenerna till vänster förmak.
- Blodet passerar mitralisklaffen till vänster kammare.
- Vänster kammare pumpar blodet genom aortaklaffen ut i aorta och vidare till hela kroppen – stora kretsloppet.
I vila pumpar varje kammare ut ungefär 70 ml blod per slag. Det ger en minutvolym på omkring 5 liter, vilket motsvarar ungefär hela blodvolymen hos en vuxen.
Kranskärlen – hjärtats egen blodförsörjning
Hjärtmuskeln kan inte ta upp syre direkt från blodet inne i hjärtrummen. Den försörjs i stället av kranskärlen (koronarartärerna), som utgår från aorta precis ovanför aortaklaffen.
- Vänster kranskärl delar sig tidigt i en främre nedåtstigande gren, som löper i fåran mellan kamrarna på framsidan, och en omböjande gren som går runt hjärtats vänstra sida.
- Höger kranskärl löper i fåran mellan höger förmak och kammare och försörjer bland annat höger kammare och, hos de flesta, hjärtats undersida.
Det syrefattiga blodet från hjärtmuskeln samlas i hjärtats vener, som till största delen mynnar i ett större kärl på hjärtats baksida, sinus coronarius, och därifrån i höger förmak.
Retledningssystemet – hjärtats elektriska styrning
Hjärtat har ett eget system som skapar och sprider elektriska impulser. Därför fortsätter det att slå utan signaler från hjärnan, även om nervsystemet kan påskynda eller bromsa takten.
- Sinusknutan i höger förmaks vägg, nära övre hålvenens mynning, är hjärtats naturliga taktgivare.
- Impulsen sprids över förmaken, som drar ihop sig.
- AV-knutan i gränsen mellan förmak och kammare fördröjer impulsen en kort stund, så att kamrarna hinner fyllas.
- Impulsen leds vidare i His bunt, som delar sig i en höger och en vänster skänkel längs skiljeväggen.
- Purkinjefibrerna sprider impulsen ut i kammarväggarna, som drar ihop sig från spetsen och uppåt.
Det är den här elektriska aktiviteten som registreras vid ett EKG.
Lär dig hjärtats anatomi med modell och plansch
Hjärtats rum, klaffar och kärl ligger tätt och delvis bakom varandra, vilket gör dem svåra att förstå från en enda bild. En delbar hjärtmodell visar hur rummen hänger ihop i tre dimensioner, och en plansch ger överblick över kärlen och blodets väg. På Swehealth finns hjärtmodeller och modeller av kärlsystemet samt planscher över hjärtat och kärlsystemet. Läs också vår översikt över kroppens organ och vår sida om anatomiska modeller.
Vanliga frågor om hjärtats anatomi
Sitter hjärtat på vänster sida?
Hjärtat sitter mitt i bröstkorgen, men ungefär två tredjedelar ligger till vänster om mittlinjen och spetsen pekar åt vänster. Därför känns hjärtslagen tydligast på vänster sida.
Hur många klaffar har hjärtat?
Fyra: trikuspidalisklaffen och mitralisklaffen mellan förmak och kammare, samt pulmonalisklaffen och aortaklaffen där blodet lämnar kamrarna.
Varför är vänster kammare tjockare än höger?
Vänster kammare pumpar blodet ut i hela kroppen mot ett högt tryck. Höger kammare pumpar bara till lungorna, där trycket är betydligt lägre, och behöver därför inte lika mycket muskelmassa.
Vad är skillnaden mellan förmak och kammare?
Förmaken är de övre rummen som tar emot blod från venerna. Kamrarna är de nedre, kraftigare rummen som pumpar ut blodet i lungartären och aorta.
Hur mycket blod pumpar hjärtat?
I vila ungefär 70 ml per slag och omkring 5 liter per minut. Vid fysisk ansträngning kan mängden bli flera gånger större.